Arbetsrättsjuristen - Konsult/Arbetsmiljörevisor - Anmälningar/Utredningar - Utbildningar - Arbetstvister - Domar/beslut - Litteratur - Länkar - Elev på HKR - Utlandskurser - VV - CV
h9


Anmälningar och Utredningar

Anmälningar

Anmälan till AV - Arbetsmiljögerket

Om det i arbetet inträffar
  • dödsfall
  • annat personolycksfall
  • eller allvarliga tillbud (som inte fysiskt drabbat men nästan drabbat flera personer)
skall detta oftast anmälas till Arbetsmiljöverket (Jämför Arbetsmiljöförordningen 2§) och alltid utredas av arbetsgivaren. ( Jämför AFS 2001:1 9§).

Arbetsskadeanmälan till FÖRSÄKRINGSKASSAN (FK)

Ändringar i arbetsskadeförsäkringslagen den 1 juli 1993 har medfört materiella försämringar dels genom definitionen av arbetsskada i 2 kap 1§:

Skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet varmed avses inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada som den försäkrade har.  Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, en arbetstvist, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.

Dessutom har bevisbördan lagts över på den skadade genom formuleringen i 2 kap 2§:

Om en försäkrad har varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet, skall skada som han har ådragit sig anses vara orsakad av den skadliga inverkan, om övervägande skäl talar för det.

Alltsedan år 1993 prövar FK om det är arbetsskada i tre fall

  • när en skadad fått en bestående nedsättning av arbetsförmågan och det då uppstår ett framtida inkomstbortfall.
  • vid tandskada
  • vid arbetsskadefall som inträffar vid tillfällig vistelse utomlands.

Utredningar

I de flesta fall påkallas av civilrättsliga förhållanden till underentreprenörer eller andra parter eller pga. tillsynsmyndigheters krav att utredning görs skriftligt.

Jag och mina samarbetspartners har erfarenhet av olycksfallsutredningar där slutsatser om orsak och verkan görs med tekniskt hög giltighet samt med bedömning av organisatoriska och andra samband även om adekvata orsakssamband i syfte att bedöma det juridiska ansvaret. Ofta är de slutsatser som dras av induktiv natur dvs. grundad på sannolikhet av hög grad. Det är polis och åklagare som har skyldighet att göra de deduktivt giltiga slutsatserna, dvs. de slutsatser som grundas på helt säkerställda fakta. Detta beror ju ytterst på att åklagaren måste bevisa sina påståenden med ett bevisvärde som helt övertygat domstolen efter det att Försvaret gjort allt man kunnat för att förta trovärdigheten från åklagarens påståenden. Det är också endast dessa myndigheter som har rättigheter att genomföra sin bevisupptagning mot någons vilja. 

Våra utredningar görs på uppdrag av någon inblandad part och tjänar som motvikt eller komplement till andra intressenters utredningar eller uppfattningar. Rapporten kan mycket väl tjäna som underlag för olika civilrättsliga ställningstaganden t.ex. vållandeutredning.

Rapporten avges dels i en kortversion i flödesformat - ofta på en A4 sida och dels i originalversion med text, bilder och ev. skisser eller ritningar som bihang/bilagor. 

Rapporten är utformad så att man kan se vad som är inhämtat/kartlagt och sedan görs slutsatser av vad som bör/måste ha hänt varefter en bedömning sker av detta händelseförlopp med vad som rimligen skulle ha skett eller inte skett om rättsreglerna följts. Därefter görs en slutsats av organisatorisk natur t.ex. huruvida det är fråga om det presumerade samordningsansvaret eller om det är ett renodlat arbetsgivaransvar. 

 

ARBETSSKADEHANTERING VID TFA OCH VID ALLMÄN DOMSTOL

FK:s ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring omfattar aldrig en total täckning av inträffade skada. Enligt Skadeståndslagen är den som fått en arbetsskada i tjänsten berättigad till ersättning för hela inkomstförlusten om skadan vållats av arbetsgivaren eller någon av hans anställda genom fel eller försummelse i tjänsten.

Redan på FK-blanketten kan den skadade – ofta biträdd av den fackliga organisationen - på anmälningsblanketten under övriga upplysningar uppge om han menar att arbetsgivaren enligt skadeståndslagen är ansvarig för skadan p.g.a. att han vållat den. På blanketten görs dock inte någon utredning. Eftersom arbetstagaren har bevisbördan för sitt påstående t.ex. om  att arbetsgivaren har slarvat måste påståendet styrkas genom en ordentlig utredning. Hur den går till framgår under kapitlet Vållandeutredning.

Skadeståndsrätten är dels (inomobligatoriskt) reglerad i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens centrala parter som tillsammans äger försäkringsbolaget Arbetsmarknadsförsäkringar (AMF) och dels genom Skadeståndslagen med sina utomobligatoriska principer.  Den kollektiva försäkring som reglerar arbetsskador heter i dag TFA och förr TFY. Innehållet i TFA - försäkringsvillkoren är alltså bestämt genom kollektivavtal och avser att försäkra upp arbetsgivare som är skadeståndsskyldiga enligt Skadeståndslagen. För försäkringen gäller alltså de vanliga lagbestämmelser som tillämpas för försäkringsbolag i Sverige. Det innebär att om ett försäkringsbolag säger nej till en ersättning så har det uppstått en tvist. Den som kräver ersättning har i ett sådant läge rätt att välja hur han eller hon vill gå vidare till domstol eller inte.

Så länge den skadade har ett ärende pågående enbart hos AMF har han inte möjlighet att få rättshjälp enligt det allmänna rättshjälpssystemet. Han får därför själv i princip bekosta de utredningar som behövs för att visa att arbetsgivaren varit vållande till skadan.

AMF-prövning på tjänstemannanivå

Enligt de instruktioner som för närvarande finns har tjänstemännen på AMF rätt att avslå ersättning, men inte rätt att bevilja p.g.a. vållande. Om AMF därför tycker att arbetsgivaren varit vållande eller är tveksamma lämnar de över ärendet till nämnden.

Överprövning hos Särskilda nämnden

Om den skadade får avslag på sin ansökan av tjänstemännen på AMF kan han eller hon välja att begära överprövning hos särskilda nämnden – som är en del av AMF - eller gå direkt till domstol. Eftersom det inte kostar något att få ärendet prövat i Särskilda nämnden medan ett domstolsförfarande kan bli mycket dyrt, är det i regel förmånligast att få ärendet prövat där.  Om Särskilda nämnden anser att arbetsgivaren vållat skadan kommer den att skicka ärendet tillbaka till AMF. AMF får då bestämma hur mycket ersättning som ska betalas ut.  

Civilrättslig skadeståndstvist vid tingsrätten

Om Särskilda nämnden inte anser att arbetsgivaren vållat skadan kan den skadade välja att vända sig till domstol om hon eller han inte är nöjd med nämndens utslag. Det blir då en vanlig civilrättslig skadeståndsprocess, där den part som förlorar målet, normalt enligt Rättegångsbalkens 18 kap får stå för hela rättegångskostnaderna, alltså även motpartens. Om emellertid målet instäms till domstol, finns det möjlighet att få allmän rättshjälp.

1. Inledning

En skadad som kan visa att en arbetsskada har vållats i tjänsten av arbetsgivaren får full skadeståndsrättslig ersättning. 

Full ersättning avser enligt täckningsprincipen 100% för inkomstbortfall, 100% för uppkomna kostnader, samt 100% för hur dåligt den skadade mått rent psykiskt (ideellt skadestånd). Ersättningen utgår enligt skadeståndslagen vilket kan medföra att ersättningen kan sättas ned om svaranden invänder att den skadade genom medvållande har bidragit till skadan. Ur ekonomisk synpunkt är det en mycket förmånligare ställning än vid vanliga arbetsolycksfall. Vid arbetssjukdomar blir ersättningen än förmånligare vid en jämförelse med TFA-ersättningen eftersom inkomstförlust i regel inte ersätts vid arbetssjukdom. Det kan därför finnas anledning att vid varje arbetsskada undersöka om skadan vållats i tjänsten av arbetsgivare eller för någon för vilken han svarar, genom vårdslöshet. Enligt skadeståndslagen 3 kap 1§ svarar arbetsgivaren för skada som i tjänsten vållas av samtliga anställda. Om skadan vållas genom försummelse av entreprenör eller arbetstagare anställd hos entreprenör som tecknat försäkringsavtal om TFA, svarar TFA även för sådant vållande.

2. Bevisning av vållande

Denna bevisbörda innebär enligt vanliga regler att den skadades bevisning måste mot arbetsgivarens/AMF:s bevisning vara något starkare. Arbetstagaren har alltså vad man brukar kalla bevisbördan.

För att kunna styrka vållande krävs alltså bevisning. Bevisning kan vara vittnesberättelser, rutiner, instruktioner, fotografier, utlåtande från Arbetsmiljöverket/Elsäkerhetsverket, Yrkesmedicinsk klinik eller vanligt läkarutlåtande etc. Syftet med detta avsnitt är att göra det möjligt för den lokala fackliga organisationen att ta fram och bevara den bevisning som krävs för att styrka att vållande föreligger från arbetsgivarens sida.

3. Vållandeutredning och strikt ansvar

Bestämmelserna om vållande finns i TFA 22 A § Den förhöjda ersättningen utgår endast om arbetsgivaren eller någon för vilken han svarar är skadeståndsskyldig p.g.a. vårdslöshet enligt skadeståndslagen. I annan lagstiftning om ansvar för skador kan skadevållarens ansvar vara rent strikt. Det innebär att den som orsakar skadan har ansvaret vilket eliminerar behovet för den skadade att bevisa att den som orsakat skadan varit ovarsam. Strikt skadeståndsansvar brukar det vara när lagstiftaren ansett att det skadan uppkommit p.g.a. särskilt farlig verksamhet.  Lagstiftning om strikt skadeståndsansvar som kan bli tillämplig vid arbetsskador är lagen (1902:71 s 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart, atomansvarighetslagen (1968:45), järnvägstrafiklagen (1985:192) sjölagen och trafikskadelagen (1975:1410). Både arbetsgivaren som en från anställningen helt fristående person kan vara orsak till denna typ av skador. issa fall av strikt skadeståndsansvar ersätts enligt TFA. Det är när skadan orsakas av verksamhet som enligt domstolspraxis utan stöd av lag har ansetts som så farlig att strikt ansvar används vid bedömning av skadeståndsansvar.

TFA ersätter enligt avtalstexten endast skador vid vållande enligt skadeståndslagen. Arbetstagaren måste därför begära ersättning direkt av arbetsgivaren för den del av ersättningen som inte täcks av TFA-försäkringen.